Visst fokus läggs på dikten Schuttkahn, vars upptakt artikelförfattaren Axel Englund nyöversätter så här:
Vattentimma, avfallspråmen
bär oss mot kvällen, vi har,
liksom den, ingen brådska, ett dött
Varför står vid aktern.
Frågan är dock om den berömda pråmen verkligen är en "avfallspråm"?
När Lars-Inge Nilsson 1999 gjorde sin tolkning av dikten laborerade han istället (som Bernur påminner om) med formeln "gruspråm":
Vattentimme, gruspråmen
för oss till kvällen, vi har,
som den, ingen brådska, ett dött
varför står i aktern.
Går man till ordböckerna ser man att det lilla, nästan obetydliga ordet Schutt ofta ställt till det för lexikograferna.
I Otto Hoppes klassiska Tysk-svensk ordbok ges följande förslag: 1. grushög; (byggnads)grus, byggnadsavfall; äv. stenskärv, sopor; ruiner. 2. mått spannmål el. malt.
I Norstedts TYSK-svenska/SVENSK-tyska ordboken från 1994 anges istället: 1. geol. förvittringsgrus, detritus. 2. byggnadsgrus, byggnadsvfall
Ingen av ordböckerna befattar sig med det stående uttrycket Schutt und Asche, det vill säga (den även, eller kanske framförallt, metaforiska) ruinhögen, resterna av det nedbrunna huset, eldens kvarlåtenskap.
* * *
Om man på svenska gör den berömda pråmen till en "avfallspråm" blir den ju ett transportmedel som används inom den kommunala sophanteringen.
Flytande sophämtning finns lite varstans i världen.
Venedig är väl det klassiska exemplet:
.jpg){kind=spacer}
Utanför på vattnet visar sig sopgondolen paddlad av två enårade banditer, heter det hos Tomas Tranströmer. Enårade sopgubbar hittar man i dag framförallt i Spreewald, vars Müllkähne fortfarande stakas fram i de grunda, dyiga kanalerna:
I Celans dikt är det dock inga organiska sopor som ligger på pråmen, inget hushållsavfall.
Utan med största säkerhet bråte från ett rivet eller nyligen renoverat hus.
Gamla trossbottnar, tegelskärvor, krossade kakelplattor, kanske en och annan cementklump.
Alltså ett flytande ruinlandskap i miniatyr.
The quest goes on.
"Avfallspråm" leder till fel associationer (halvruttna kålhuvuden, en torr baguettestump,en hopknycklad cellofanremsa), medan "gruspråm" också är för konkret: småsten, dammande och lite trubbiga, matt glänsande i det sista skymningsljuset.
4 kommentarer:
Ja, "avfall" ger ju helt andra konnotationer, så det var en märklig övers. F.ö. lägger han sig annars väldigt (misstänkt?) nära den gamla övers. av L-I N ...
Engelska översättare tycks ha valt
"rubble", som enligt ordboken betyder "stenskärv".
Så glädjande att någon intresserar sig för den här typen av detaljer!
Jag kan bara hålla med om att ”avfall” har betydligt mer illaluktande konnotationer än ”Schutt”, vilket som sagt implicerar byggnadsrester, skärvor, grus och dylikt.
Anledningen till att jag ändå fastnade för denna kompromiss var att ”Schutt” i mina öron har klangen av en restprodukt, något som kastats bort. Lars-Inge Nilssons ”grus” har förstås inte alls det, och skärvor, spillror, förvittringsgrus etc. vill ogärna bilda ord med pråmen. Mitt andra alternativ var ”skräp”, men då blev det lite för mycket småskalig papperskorg över det hela. Däremot behöver ”avfall”, sin omisskännliga stank till trots, inte bara betyda hushållssopor, utan kan också syfta mer allmänt på mänskliga restprodukter. SAOB, vars A-ord förstås har hunnit åldras en del, skriver t ex:
”det, som faller ned l. bort från ngt.”, ”hvad som vid ett ämnes bearbetande l. beredning osv. faller bort l. afskiljes ss. ej (direkt l. för samma ändamål som det öfriga) användbart.”, ”ngt förkastadt l. odugligt; afskräde, afskrap.”
Och den som är riktigt intresserad av saken kan gå till miljöbalkens definition, som citeras i NE:
”Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.”
Bästa hälsningar & lyckligt läsande!
Axel, tack för en fin essä och din utförliga kommentar här!
Jag måste fundera lite till på soporna - och sophanteringen; helst skulle man ju vilja se en bild på parisiska "Schuttkähne".
De exemplar jag sett med egna ögon, stillsamt guppande på Spree och Moldau, skulle man på svenska eventuellt kunna kalla "slaggpråm".
Celanleser aller Länder vereinigt euch!
Skicka en kommentar